och vad vet vi om sånt?

på måndag smäller det
systemet här kommer jag
men åldersnojan gör sig påmind
jag undrar vad jag åtstadkommit
vad jag gjort av livet
om jag levt mina tonår rätt
och vad som händer nu
hur är det att egentligen bli vuxen?

skratta bäst ni vill
men det är seriöst
jag fasar på riktigt.

jag borde lägga mig och sova
ska upp och jobba tidigt imorgon
men det är med bror och det blir fint.

livet i övrigt är bra
jag gillar läget
och låter det vara så.

tänk er för,
Caroline.

*

I know you can’t destroy me
but you’re adorable when you try.

the show must go on.

så har man kikat på hela Oscarsgalan
det är faktiskt första gången jag klarat det
mamma somnade redan på röda mattan
men I'm still going strong.

Heath Ledger - bästa manliga biroll
jag grät i minst fem minuter
bara för att han verkligen är borta
för att det känns orättvist och fel
och för allt livet hade kvar att ge honom.

Kate Winslet - bästa kvinnliga
en otroligt värdig vinnare
som gång på gång levererat
och gjort fantastiska roller
återigen grät jag en skvätt
mest för hennes lycka.

Sean Penn - bästa manliga
en av mina favoritskådespelare
som nästan fanatiskt går in i sina roller
från dead man walking till I am Sam
och han förtjänade sin oscar
ännu mer när han tackat Mickey Rourke
den otroliga Mickey Rourke.

nu ska jag varva ner
torka alla tårar
och tillslut sova.

följ era drömmar,
Caroline.

it won't be long 'til I belong to you.

jag vaknade nyss av en mardröm
en såndär som man inte somnar efter
som skakar om hela kroppen
och därefter håller den på helspänn
det suger faktiskt riktigt hårt.

jag fick med mig R på The Wrestler igår
en mycket bra film i mitt tycke
kanske inte världsvinnarmanuset
men vilka fantastiska skådespelarinsatser
lite besviken på Evan Rachel Wood dock
hon spelar i princip alltid samma roller
och det är trist för hon kan så mycket mer.

i övrigt är det fredag idag
det innebär jobb på ICA
pengar rullar in som dom ska
(det går bra nu kompis det går bra nu)

OH!
vi kikade in i min lägenhet igår
kaklet på väggarna är på plats
och golvet är lagt men inte fogat
det känns ruskans bra minsann
men jag ska måla om mitt stora rum
så det gör jag ju innan jag flyttar tillbaka
sen blir det ny inflyttningsfest!

jag fyller tjugo nästa måndag
det känns väldigt läskigt
och jag har åldersnoja
haha, jag undrar hur det blir vid femtio xD

kom ihåg att skratta,
Caroline.

förundrad av Din kärleks djup.

jag sitter och lyssnar på lovsång
konstigt hur upprymd man blir
nästan som om Gud klev in i rummet
en flodvåg av glädje och värme
sen kommer gåshuden med besked.

jag vill gå på bio ikväll
och se The Wrestler
min far sa att den var superb
ska undersöka om jag får med mig R
han brukar inte vara svårövertalad.

det föll en tant på mig idag
haha, låter mysigt va?
tur var det iaf att jag är stark
däremot fick hon skylla sig själv
envis tant som ville upp ur sängen
men utan ben som riktigt bär
TUR ATT JAG FINNS VA?!
jag känner att jag inte får nog beröm
trots att jag hörde om min hjälteinsats hela dagen
rätt person på rätt plats - blablabla.

nu fick jag sympati-ont i ryggen med min mor
men jag misstänker att det var tantens fel
för att inte tala om min stackars mage
men efter lite pillerthriller så ere lugnt igen.

bli kvar hos mig,
Caroline.


Din kärlek och glädje nu fyller min själ
min sång går till Honom som gjort allting väl.

are we human? or are we dancers?

I brist på mycket annat att göra kikar jag igenom årets festivaler och blir rejält sugen på att dra till Peace&Love igen, det är mysigt där. Iår bjuds det dessutom på Thåström, Blindside, Moneybrother och Pete Doherty. Men även nykomlingen Putte i Parken lockar med lite billigare biljett + Blindside och Thåström. Så har vi ju även klassikern Hultsfred som bjussar på The Killers, men så mycket mer ashäftigt blev det tyvärr inte. Så vi får se. Peace&Love har bokat Mötley Crüe och med lite tur hänkar ju Papa Roach och då JÄVLAR! ^^

Fortsätt drömma,
Caroline.

en stilla undran.

Ibland undrar jag stillsamt varför jag inte lyckas skaffa mig ett vettigt förhållande. Jag anser att jag är en ganska hyvens tjej med bra genpool och huvudet på skaft. Trots allt detta så verkar något stå ivägen för mig och kärlek. Visserligen är väl inte ett förhållande min högsta önskan just nu men det vore trevligt att bara veta om man är kapabel till det eller inte. Sen måste jag väl erkänna att jag är ganska kräsen också. Men faktumet kvarstår att när jag träffar någon som jag kan tänka mig att försöka med så går det på ett eller annat sätt alltid käpprätt åt skogen. Detta är inget jag skriver för att verka gnällig utan jag hoppas innerligt att någon människa som analyserat mig skulle kunna ge ett svar på mina frågor. Skrämmer jag iväg killar? Varför fastnar jag i vänskapsfacket? Är jag för intensiv och komplex? Osv.

*

jag springer ikapp mitt hjärta
fångar det likt en fjäril mellan handflatorna
släpper snart iväg det igen och hoppas
att det med tiden återvänder
flyger tillbaka in i mitt bröst
slår sig ner på vänster sida
och tillåter mig att börja andas.


(sex år har varit en känslomässig evighet)

"Jag skulle bara kolla lite"
- Ja, det sa Tito Beltran också och fick 2,5 år.


HAHAHAHA!

"Du var den sista på jorden
jag trodde kunde slås ner
Vem la sorgen i dina ögon?
Vem stal ditt ljus?

Åh du brukade lysa upp
alla rum du gick igenom
Och du kunde smälta mitt
hjärta bara genom att le."

<3

det går bra nu.

imorse hade jag en väldigt udda dröm
jag gick i en skola som man bodde i
den låg där högdalens gamla bibliotek ligger
och var ansluten till älvsjömässan
varje gång jag skulle ta mig till mitt rum gick jag vilse
jag kunde inte för allt i världen hitta
men jag träffade hela tiden folk jag kände
gamla vänner som Iza och Johan
lärarna verkade ganska arga på mig
(haha, det kändes ganska verklighetstroget..)
så i min jakt efter mitt rum gick jag jättevilse
men hittade mitt skåp
där tänkte jag byta byxor
jag hade mina stora ljusblå på mig
men då blev gruppen av människor i rummet arga
vampyrarga verkligen
så på ett eller annat sätt dog jag
min bror och någon mer släpade mig till mitt rum
jag vaktade på torget utanför konsum
av musik som jag kände igen
Martin var där och sjöng
det var fantastiskt fint
han var väldans söt
min rektor sa att jag skulle göra nånting
jag sket såklart i det
någon gav mig sitt skräp
jag kallade honom fittnylle
han gav sin varmkorv till någon annan
jag tänkte att jag skulle prata med Martin
men jag vaknade.

ah, så kul kan man också ha.

och igår flyttade mina kissekatter till bazzi
det känns gosigt att kunna hälsa på
för det lär jag göra nästan varje vecka nu
mina gosekissar <3

nu ska jag återgå till mitt tumhållande
Murran är hos läkaren nämligen
vi hoppas på att han vill snitta!

puss och kärlek,
Caroline.

where did you sleep last night?

För alla er som tror jag dött: JAG LEVER!
För alla er som lyckönskat och bett för mig: Tack och kärlek.

Och för alla nyfikna själar där ute
här är historien om min operation

Fredagen den 6/2 var dagen för min operation
jag skulle vara på plats vid 10.30
vilket gjorde att morgonen fylldes av dötid
som i sin tur har en tendens att fyllas av nervositet
jag gick runt här hemma som en obstinat bäver
men klockan gick sakta men säkert
och blev vips 10.00 vilket innebar avfärd
så jag tog en bulle till södersjukhuset
med hjärtat i halsgropen
tog en sväng förbi sjukhuskyrkan och bad
det behövdes för att jag skulle samla mig
tillslut åkte jag hissen upp till avdelning 56
efter att jag anmält mig närvarande väntade väntan
en metro, lite 1984 och några sms senare kom chefssjuksköterskan
hon tog hand om mig redan på förbesöket
och ville väl inte lämna mig till mitt öde riktigt än
hon försökte sticka mig för att ta några prover
det gick inge bra så jag fick byta om istället
två sköterskor - sex stickningar senare
proverna var tagna och droppet på plats
ännu lite mer väntan
medan jag ligger och väntar sätter/ramlar någon ner i min säng
problemet är bara att när jag snabbt som tusan vänder mig om
så är det ingen ens i närheten av min säng
jo tja det lugnade ju ner mig eller något.

klockan blev ett och tiden var äntligen inne
så vi rullade ner till operation
måste säga att det är konstigt att se allting nerifrån sängen
alltså genom en patients ögon
men så uppenbarade sig Kaj
något av det snyggaste jag sett
han körde in mig på operationssalen
och allt kändes ganska okej
jag skrattade mest hela tiden
det blir så när jag är nervös
men fokus var på Kaj och inte operationen
mycket bra knep av SÖS att ha HUNKskötare
jag blev insvept i värmefiltar
sen kom övernarkosläkaren och sövde mig
det sista jag såg var Kaj
han var snygg.

tillslut så vaknar jag på uppvaket
och inser inte att jag ens somnat
så går det upp för mig att jag inte har någon gallblåsa
mycket intressant tankebubbla
tydligen var jag under sträng bevakning
jag ville nämligen inte vakna
men hade tokans hög puls
och tämligen högt blodtryck
men efter några spyattacker
mer smärtstillande
massa bladderscans
lite sömn
en tappning av urin
och konstiga konversationer senare
blev jag äntligen hämtad upp till avdelningen
då var klockan närmare 20.00
utanför avdelningen möttes jag av min familj och henrik
jag var groggy men nöjd och glad
och strax därefter sov jag gott igen.

nattens bravader är inte så spännande
jag skulle försöka ta mig till toaletten för att kissa
det krävde all min kraft
och tre kräkpåsar
mitt kräk var förövrigt grönt och skummigt
ifall någon av er undrade
mitt kissande gick inte så bra
för när jag väl satt på toaletten var jag slut
hade ingen kraft att försöka kissa
då kände jag mig som en 90-årig tant.

när man är nyopererad ska dom ha stenkoll
så det blev inte så mycket ostörd sömn inte
men det känns som jag sov mest hela tiden ändå
frukost försökte dom tvinga i mig
det blev te och äcklig nyponsoppa
sen mer sömn
lunch försökte dom tvinga i mig
blomkålsgratäng med potatis
men ingen såg vad det egentligen var
härligt detdär med sjukhusmat
vid det laget blev jag riktigt rastlös
och läkarronden var ordentligt försenad
men läkarn kom tillslut och sa att jag fick åka hem
förutsatt att jag släppte väder
jag gnällde dit mina föräldrar istället
vi tog en promenad på sjukhuset
och sen sa jag att jag ville åka hem
klockan var 16 och jag påbörjade en ny resa.

och resan mot smärtan efter operationen är i full gång
första två dagarna var stundtals olidliga
men nu är läget tämligen under kontroll
smärtan kommer bara när jag spänner magen
det är visserligen svårt att låta bli men jag lär mig
jobbigaste är nysningar, att inte kunna hosta och att gäspa
men jag börjar behärska gäspningar
att hosta går lite lite bättre
men nysningar får mig att vilja dö.

årets längsta blogg
nu är jag trött
och ska fira med nyponsoppa.

allt handlar om tillit,
Caroline.

and I'll send all my loving to you.

om en timme åker jag till SÖS
om två timmar hoppas jag vara redo
och med operationen i sikte
om ytterligare några timmar är jag nog vaken
jag är ganska pirrig kan man ju säga
men jag vet att det kommer gå bra
nu ska jag be en bön minsann.

all min kärlek,
Caroline.

"If you don't think your life is worth more than someone else's then sign your donor card and kill yourself."

if you got the balls to fight then come on bring it.

så ringde dom från SÖS idag då
blir operation på fredag
var där idag också
snackade lite med allihopa
kirurgen och en sköterska och narkosläkare
så nu ska allt bli fint på fredag.

jag hittade anteckningar från förra våren
och gamla mail på facebook
(jag saknar sten).

håll tummarna för mig,
Caroline.

come eat some chemicals with me.

idag var jag på SÖS igen
denna gången under strukturerade former
jag hade nämligen en dejt med min kirurg
och hans mycket söta läkarkandidat
min kirurg var en bra ung man
han sa att jag blir lite akut
för man kan inte ha det som mig
så nu är operationen max några veckor bort
tänk att det fanns hopp för vården.

f.ö. har jag införskaffat en drös nya kläder
jag sa ju att jag skulle köpa nytt
istället för att ta med mig hit under stambytet
mycket fin idé om du frågar mig
och mycket söta kreationer.

vad har jag mer på hjärtat då?

jo, jag var på teater i torsdags med mor&far
vi såg 'Höst och Vinter' på Fria Teatern
riktigt bra föreställning
som bjöd på både skratt och gåshud
och jag konstaterade att jag vill vara där
jag hör baskemig hemma på scenen
den saken ska jag bevisa i framtiden
vänta ni bara!

dags att sova,
Caroline.