onsdag, juni 29

mitt hopp är en skadeskjuten kråka.

Är detta ännu ett inlägg som börjas med "det var länge sen"?
Jag är rädd för att det tyvärr är så men jag har åtminstone många skäl.
Jag har släppt mitt oroshjärta.
En bok fylld av känslor i sin renaste form. Pretentiöst måhända. Men förlösande.

Dessutom läste jag engelska C på 14 dagar och fick ett MVG.
Mycket nöjd med den prestationen kan jag erkänna.

Och i måndags började jag på mitt nya jobb vilket känns grymt.
Verkar vara härliga tjejer jag jobbar med och ett helt okej arbete.
Så vi jobbar för fulla muggar hemma, jag och Fredrik.

På tal om Fredrik.
Min vackra fantastiska Fredrik.
Jag är så tacksam.
Vi hade 14 dagar semester nu innan jag började jobba.
Så vi åkte iväg å plockade jordgubbar.
Kokade en massa saft och sylt.
Precis en sådan sak som jag vill ägna min tid åt.
Vi åkte dessutom till Tånga Hed med mammas hjorthund Ida.
Det slutade med cert och jag var mycket nöjd.

Och så har mitt kära Arvika ställt in.
Var förra året dödsstöten?
Då är jag lycklig och tacksam över att få varit en del av det.

Nu ska jag ta mig an lite disk i väntan på min man.

Om ni vill, köp boken.
Om inte, gör det ändå.
Viktigast av allt, ta hand om varandra.

Kärlek,
Caroline.