dagens politiska tanke.

Jag tänker inte skriva ett inlägg om hur hemskt det är att Sverigedemokraterna kommit in i riksdagen. Jag tänker inte lovprisa att Alliansen tog hem en seger. Jag tänker inte beklaga mig över att de rödgröna gjorde ett bedrövligt val.

Däremot accepterar jag det demokratiska beslut som en del svenska folket fattat. Sverigedemokraterna har ett absolut svar på en fråga som legat under ytan hos människor men som inte diskuterats eller fått plats i media, flykting- och integrationspolitik. Hur skulle det se ut egentligen, vi är ju så öppna och accepterande i Sverige. Det är vår kultur. Det är också vår kultur att tro att någon annan tänker visa samma acceptens som vi själva gör i Sverige. Jag tror att det skapat en konflikt i många. Och istället för att kräva från de övriga partierna att ta tag i frågan så har de röstat på Sverigedemokraterna. I smyg.

Det är i sökandet efter svar som moderaterna fångat väljare från vänstern. Vänsterblocket har inte gett konkreta svar på tillräckligt många frågor. Med hjälp av Miljöpartiet är deras miljöpolitik full av pragmatiska lösningar och vettiga krav, något som gör att MP bidrar med röster och nu är Sveriges tredje största parti trots sin ringa storlek. Socialdemokraternas slagord solidaritet fungerar inte längre för att locka väljare. Det är ett ord, liksom många andra, som blivit just precis vad det är, ett ord och enbart det. I ett land där vi KAN få det bättre och bättre vill vi också ha det. Visst kan vi prata om utförsäkring av de sjuka och svaga, att skattesänkningarna bara gynnar de rika och att det är på bekostnad av de som har mindre. Men vi måste också få prata om de som fick hjälp att efter en lång sjukskrivning ta steget tillbaka in i arbetslivet genom arbetsträning och dylikt. Det är förvisso en relativt låg siffra som helt kommit tillbaka in i arbetslivet. MEN det är en betydligt högre siffra än om det fortsatt som innan. Och jag tror att tänket "allt till alla (men mest till mig)" präglar många svenskar. Och det är inget fel med det. När vi har allt inser vi förhoppningsvis att vi har mer än vi behöver och kommer då sluta överkonsumera, göra något viktigt av våra pengar, få tid till att tänka, hjälpa andra etc. Det finns alltid två sidor av myntet. Hursomhelst.

Igår blev jag faktiskt upprörd över demonstrationerna MOT Sverigedemokraterna. Jag såg flertalet skyltar där det stod "Sverigedemokraterna ut ur riksdagen!" och där är problemet. Vi skyller bristen på konkret och direkt demokrati på Sverigedemokraterna och dess väljare från och med nu. Men Sverigedemokraterna fick röster av en simpel anledning; vi söker svar.

Ingen kan älska alla, men alla kan älska någon.

Ta hand om er,
Caroline.

river en vacker dröm.

så blev det fredag
jag är vrålförkyld
men det börjar bli bra
låg måndag-onsdag med feber
däckningens däckning.

valet närmar sig
spääännaaaande
förstagångsväljare
det känns konstigt
jag borde fått rösta tidigare
dispens för tidig utveckling.

hursomhelst
jag tror det är höst
men idag är vädret finnemang
även om det börjar gråna
pratade jag precis om vädret?!
dags att sluta då.

ta hand om er,
Caroline.

himlen vet det du ständigt förtränger.

Jag tar bilder på mig själv i mörkret
jag finns även om det inte syns
ingen annan kan bekräfta det
bilden talar sitt tydliga språk
mörker
ingenting
oskärpa.

Ser en kropp jag inte känner igen
det är nog bra att det blivit så här
jag har slutat se mig själv
bilden av mig är skev
min fysiska attribut
min diffusa känsla av att vara
mitt namn får mig att börja gråta
jag vet inte vem Caroline är.

Himlen har börjat svartna om nätterna
jag vill säga så mycket
men orden kommer inte ut
de existerar inte ens
allt jag har är en explosiv laddning av känslor
känslorna går inte ihop
de reagerar med varandra
likt kemiska syskon som avskyr varandra
och slutar i en implosion
som fyller mina ögon med tårar.

Mina lungor tycks vara inkapabla att ta upp syre
det är en sjukdomsbild bortom sjukvårdsguiden
ljus blir mörker
mörker blir ljus
jag vet inte vem du är
du vet inte vem jag är
men vi saknar oss.

om du vore bränd som mig.

luften är kylig ikväll
mina andetag tar form
små pustar av luft
hjärtat slår som aldrig förr
som om det kämpar för livet
det känns som en kolibri
en jävla fågel i bröstet
den kvittrar inte
men flaxar och stör
som den på kalles julafton
inte heller blir luften varm
men paniken infinner sig
oroshjärta.