fredag, september 28

jag är själens krigare med kärlek som vapen.

dagen började alldeles underbart med att jag vaknade i en studentlägenhet ute i flempan, mmmmrao. Fredrik är still den bästa sovaren ever. Heja svengelska xD
efter timmar av mys med honom i sängen så åkte jag hem och sov, hahahaha jag älskar den här dygnsrytmen. anledningen till att jag sov var ju självfallet att jag skulle jobba natt, eller ja, praktisera natt. och här är jag nu, på S:t Görans sjukhus. det kändes fan ball att åka hemifrån vid åtta av en annan anledning än alkohol, kärlek eller vänskap. jag är så jävla vuxen och seriös :D

och när jag vaknar nästa gång är det bums upp, packa och iväg till uppsala och eeeeemoboy <3 fucktits va jag längtar efter den människan.

förövrigt satt jag kateter på en kvinna ikväll, heja mig. och dessutom har jag hjälpt till med en död människa, mindre heja hur det var..

var rädda om varandra,
Caroline.

måndag, september 24

it's like you've found a way inside.

det här kriget ska jag vinna.

praktiken kväver mig och jag är så rädd för att misslyckas att jag snavar på själva tanken men snart är det helg och det behövs för jag behöver tid för att bara komma bort. drar från stan i ett dygn. mer än så hinner jag aldrig.

fredrik är påväg att bli något stort och jag låter det ske.

tills döden skiljer oss åt,
Caroline.


-

det var länge sen jag lät tankarna ta plats såhär

"Sway!"

torsdag, september 13

I wanna love somebody like you.

få saker gör mig såhär löjligt upprymd och lycklig.
(jag kommer tappa förståndet!)

kom nu,
Caroline.

tisdag, september 11

vi hettas upp och vi svalnar.

febern har tagit ledning över min kropp
är alldeles svettig och panikslagen och jävlig
inget vidare kul, nej.

han levde igår men jag tror inte han gör det längre
känslan jag haft under natten går inte att beskriva
vaknade halv varje timme
det kan ha varit febern men jag tror han gått.

tågbiljetterna bort härifrån kom idag
nu väntar jag bara på rätt datum.

fred,
Caroline.

söndag, september 9

in och ut lika fort, kampfiskar och valar.

tomheten kryper inpå igen
och jag vet inte ens varför.

dessutom är jag rädd för att komma tillbaka till död på praktiken
för jag vet innerst inne att chansen för att han lever är liten
men jag har hoppats så innerligt att han bara skulle vakna
och nästan skutta ur sängen, frisk och lycklig.

han hade inga anhöriga hos sig
ingen som håller hans hand när han somnar
eller som fuktar hans mun
och smörjer han läppar
bara ett ensamt jävla rum och sköterskor.

jag hade velat hålla hans hand
och ja, det gjorde ont att gå därifrån igår.


Cobra Charlie igår var galet
mer kan jag inte säga.

blunda,
Caroline.

fredag, september 7

I'm so sorry but I got carried away by your smile.

praktiken håller på för fullt
och idag var en psykiskt jobbig dag
vi hade två patienter med 0HLR
om det slutar andas gör vi allstå inget
som ni själva kanske förstår så känns det dumt
att låta någon dö lixx..

vid ett tillfälle trodde jag dessutom att en av dom dog
och jag slutade att andas tills jag var helt säker på att han levde
så varje gång jag tittade in i hans rum trodde jag han var död
att han hade slutat andas i sin ensamhet
jag ville sitta där och hålla honom i handen
samtidigt som jag ville vara på andra sidan avdelning
och låtsas som ingenting
DET var om något jobbigt.

förresten, prinsesstiteln förföljer mig
blev kallad det på sjukhuset idag
av en patient xD

imorgon är det Cobra Charlie uppe på Fria
det lär bli najs som fan
tar med mig kameran den här gången också
eller hmm.. ah.. kanske iaf..

börjar sju imorgon så det är dags att krypa ner.

var rädda om er,
Caroline.