fredag, november 30

jag tror jag sakta börjar se en kontur.

det finns inga ord bara
magi och en jävla massa
känslor som jag faktiskt
vågar känna för en
gångs skull istället för
att neka till att jag kan
känna lika mycket som
vemsomhelst men ändå
inte bara en i mängden
och jag älskar vad du
gör med mig och att
mitt hjärta slår fyra
slag extra varje minut som
ditt hjärta slår i takt med
mitt för faktum är att
de slår ikapp som om
de vore gjorda för
varandra och det är
kanske naivt tänkt av
mig men jag kan inte rå
för vad du gör med mig
men även om jag skulle
kunna rå för det så står
det mig inte i ryggen för
jag trivs med att tanken
på dig får mig att fnittra
och bli alldeles varm det
är faktiskt vinter nu.

1 kommentar:

Anonym sa...

e du kär?