jaha, så blev klockan fem igen då
och jag lyssnar på mauro scocco
albumet Ciao! som alltid var med
knasigt egentligen hur man minns
för dessa låtar sitter där de ska
texterna finns alltid i bakhuvudet.
varför jag skriver vettefan..
f.ö. har jag konstaterat det nu
de är tillsammans!
jag vill inte mer,
Caroline.
"Mama, thank you for who I am
Thank you for all the things I'm not
Forgive me for the words unsaid
& for the times I forgot."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar