mina vägar korsades med andreas igår
det kändes lika
lugnande
panikartat
upphetsande
laddat
som vanligt.
egentligen vet jag inte vart alla känslor tar vägen längre
som att jag är tom och överfull på samma gång
dessutom har alla ord försvunnit igen
flytt någon annanstans
till en vackrare plats kan jag tänka mig
men vad vet jag?
natten lär bli lång,
Caroline.
(och varje gång jag behöver något
finns det aldrig där
men det gör inte så ont längre.)
TJING FÖR ATT LÅTSAS VARA HEL!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar